Djibouti

Landsvapnet i Djibouti

Djiboutis landsvapen

Där Adenviken möter Röda havet så finner vi det afrikanska landet Djibouti. Det här landet gränsar till Somalia, Etiopien och Eritrea. Djiboutis landskap består till största del av stenig öken och det här är det tredje minsta landet på den afrikanska kontinenten efter Swaziland och Gambia. Framtill 1977 så räknades Djibouti som fransk territorium och Frankrikes militära aktiviteter och övningar stod för en stor del av landets inkomster. Huvudstaden som också heter Djibouti fungerar som ett bankcentrum med en fri hamn och även moderna flygkommunikationer. Under 1990-talet så drabbades landet av ett inbördeskrig som slutade med att de två stridande grupperna, Issa och Afar, kom överens.

Landet har en befolkning på omkring 800 000 invånare och man talar huvudsakligen franska, arabiska, somaliska och afar. Huvudreligionerna är kristendom och islam. Landets valuta heter djiboutian franc.

Historia

Afarby

Afarby

För några tusen år sedan så migrerade folk från Arabien till det som nu kallas för Djibouti och det är från dessa första immigranter som folkgruppen Afarer kommer. Gruppen med namnet Issas kom senare och det var först under 800-talet som man konverterade till Islam. Under 1800-talet så koloniserade Frankrike landet genom att förhandla med somaliska sultaner. Anledningen till att man var så intresserade av Djibouti var att huvudstadens hamn ligger så bra till och även att man här lade slutstationen på Addis Abeba järnvägen på vilken en stor del av Etiopiens export färdas. Landet hette ursprungligen Franska Somaliland och 1958 och 1967 så röstande man för att förbli under fransk ledning. Efter detta så kom landet att kallas för Territory of the Afars and Issas vilket 1977 byttes till Djibouti efter landets huvudstad. Det var nämligen i juni 1977 som man utropades till ett självständigt land.

I modern tid så har det pågått stridigheter mellan grupperna Afarer och Issa. Striderna har varit problematiskt för landet då de har begränsat möjligheterna till att utveckla jordbruket. Under 2000-talet så har Djibouti varit viktigt för bland annat USAs kamp mot terrorism då man anlade en militärbas i landet. Landet håller demokratiska val men den politiska miljön är stormig.

Intressanta fakta om Djibouti

Lac Assal är världens saltaste sjö

Lac Assal

I Djibouti så finns världens saltaste sjö (om man räknar bort Antarktis). Den här sjön är till och med saltare än Döda havet! Sjön som heter Lac Assal är Afrikas lägsta punkt och världens tredje lägsta punkt efter Genesarets sjö och Döda havet som båda ligger i Israel. Det var i området vid sjön Lake Abbe som man hittade det berömda apliknande skelettet Lucy. I Djibouti så firar man jul den 7 januari. Precis som i Jemen så gillar man i Djibouti att tugga på den narkotiska plantan Qat som kan liknas vid tobak. Om du ska åka taxi i Djibouti så kan det vara bra att veta att priserna går upp med 50% så snart som solen har gått ned.

Röda havet

Berättelsen från Bibeln om uttåget ur Egypten och hur Röda havet delades i två är världsberömd. Det sägs till och med att alla vattenansamlingar vid detta tillfälle delades i två som en manifestation om det mirakel som skedde i samma stund. Nu är det inte säkert att Bibelns Yam Suf är samma hav som det hav som vi idag kallar för Röda havet, men man tror att det kan vara så då det ligger i samma region mellan Afrika och Asien. Röda havet är sammanlänkat med Indiska oceanen via Bab el Mandeb sundet och Adenviken. Havet har en längd på 1 900 km och är som djupast 2 635 meter medan medeldjupet ligger på 500 meter.

Röda havet är inte rött

Röda havet

Röda havet

Att man kallar detta hav för rött beror inte på att vattnet faktiskt är rött utan på att man med jämna mellanrum ser algblomningar med röd klorofyll i dess vatten. Det finns också berg i närheten som är rödaktiga i karaktären och som på hebreiska heter de röda bergen. Här finns också en koppling till Bibeln och Esau som på många sätt sammankopplas med den röda färgen. De olika kulturerna som har funnits omkring detta hav har gett vattnet lite olika namn. I Persien så fick det under Akemeniderna heta det Södra havet och det här kan också vara en anledning till att man idag kallar det för Röda havet då norr inom asiatisk kultur traditionellt sett har symboliserat av färgen rött.

En länk mellan Medelhavet och Asien

Det skulle dröja rätt länge innan det här havet blev intressant för Européer men när Suezkanalen invigdes år 1869 så var handelsleden mellan Indiska oceanen och Medelhavet ett faktum och Röda havet fick en helt ny signifikans som en del av denna sjöfartssträcka. I modern tid så har denna handelssträcka haft särskild betydelse för oljehandeln och transporten av olja från Persiska viken och vidare ut i världen. Under konflikter så har Suezkanalen kunnat stängas som en politisk handling av makt och än idag så är den här kanalen viktig även om man inte längre på samma sätt behöver den för handel mellan olika världsdelar.

Flora och djurliv

Korallrev i röda havet

Korall

I Röda havet så finns det ett fantastiskt ekosystem med tusentals fiskar och plantor. Här finns det arter som är fullständigt unika och som man inte finner någon annanstans. Havet har ett långt korallrev som anses vara flera tusen år gammalt. Revet ger upphov till laguner som ger perfekt livsmiljö för unika arter. Många reser hit för att få simma med delfiner då dessa finns naturligt på plats. Som människa får man dock vara försiktig för här finns det giftiga arter som är livsfarliga för oss och det gäller att man rör sig i och omkring vattnet tillsammans med en guide som vet hur detta kan göras på ett säkert sätt.

Avsaltning av vatten

Vattnet i Röda havet är väldigt salt och på grund av detta så jobbar man effektivt med avsaltning för att möta det behov som finns i regionen av sötvatten. Det här är inte helt utan påverkan på havet. Processen leder nämligen till att man släpper ut de kemikalier som används för att avsalta. Man tror att det kan vara så att denna verksamhet är skadlig för korallrev och fiskar, och att det här kan komma att få effekt i framtiden då man kanske inte längre kommer att kunna fiska som man gör idag i havet på grund av att fisken blir sjuk av allt smuts som släpps ut.

Arabiska havet

Arabiska havet kallas även för Arabiska sjön och ligger inkilat mellan Arabiska halvön och Indien. Den som har varit på semester i Goa i Indien har badat i detta hav som är otroligt vackert men också ganska tufft med stormar som gör det svårt att ta sig fram under vissa tider på året. Havet täcker en yta på 3 862 000 kvadratkilometer och den bredaste delen av havet spänner över 2 400 km. Havets djupaste punkt ligger på 4 652 meters djup och det har flöden in i Röda havet och är sammankopplat med Persiska viken. Den största floden som mynnar ut i detta hav är Indusfloden.

Länder vid Arabiska havet

Länder som har stränder vid det Arabiska havet är:

Längs med kusterna så finns det många viktiga städer med hamnar som används för handel och transporter av varor till och från regionen.

I havet så finns det även gott om öar som tillhör de närliggande länderna. Här kan Sokotra, Astola och Andrott nämnas.

Viktiga hamnstäder

Karachi är en viktig hamnstad i Arabiska havet

Hamnen i Karachi, Pakistan

En av de viktigaste hamnstäderna vid Arabiska sjöns kust är Karachi i Pakistan. Det här är en mycket aktiv hamn som hanterar hela 60% av landets lasttransporter. Alldeles vid hamnen så finns städerna Saddar och Kiamari och viktiga industriella områden som behövs för arbetet i Karachi.

En annan viktig hamnstad är Salalah i Oman. Den här hamnen är rätt ny och fokuserar på containertransporter. För många som jobbar som sjömän i den här delen av Arabiska havet så är hamnen Salalah en skön syn. Det är inte bara tuff sjö som kan göra det farligt att befinna sig på detta hav, det finns också gott om Somaliska pirater som ibland vågar sig på transportfartyg. Många gånger så får fartyg betala en massa pengar för att slippa undan de somaliska sjörövarna och då kommer de strax därpå till Salalah där de kan vila ut och glädja sig åt att fortfarande ha livet i behåll.

Ekologi och djurliv

Korall

Korall

På grund av de stora temperatursvängningarna i luften och i vattnet så är klimatet i detta hav rätt så extremt. Det här gör att man finner ett spännande djurliv och ett ekosystem som klarar av den här typen av hård natur. I vattnet så finns det korallrev såväl som gräsbäddar och unika undervattenhabitat där mollusker frodas. Här kan man även finna mangroveträsk där det finns träd som är hela 6 meter höga. Längs kusterna kan man finna fiskar som barracuda och frökenfiskar. Djurlivet inkluderar även unika arter av sköldpaddor, valar, delfiner och späckhuggare.

Miljöförstörelse

Det Arabiska havet är ett oljecentrum och det här har fått konsekvenser för miljön. På grund av oljespill och det slitage som hanteringen av olja leder till så finns det arter som har påverkats på ett negativt sätt. Sedan så är det förstås så att Arabiska sjön och dess olika öar och länder är av intresse för turister som inte alltid hanterar korallrev och andra naturliga habitat på rätt sätt. En annan sak som bidrar till miljöförstörelse i området är de krigsaktiviteter som pågår i och mellan de olika länderna.

Adenviken

Adenviken sammanlänkar den Indiska oceanen med Röda havet via Bab el Mandeb sundet. Det här är en vik som på ett naturligt sätt utgör en gräns mellan Somalia och Yemen. Viken ligger alltså mellan Afrika och Asien och den har ett klimat som liknar det som man finner lite längre ut i Arabiska havet. Adenviken heter Gulf of Aden på engelska och här är trafiken tät eftersom viken används som transportsträcka för att skeppa olja från Persiska viken västerut. Med tanke på detta så är det inte så konstigt att detta även är ett centrum för somaliska pirater som sätter skräck i luttrade sjömän med utpressning och sjöröveri.

En havsvik i Indiska oceanen

Oljeraffinaderi i Adenviken

Oljeraffinaderi i Adenviken

Adenviken förbinder alltså Indiska oceanen med Medelhavet via Röda havet och Suezkanalen. Viken har flera viktiga hamnar såsom Berbera i Somalia, Aden i Jemen och Djibouti i Djibouti. Viken hette en gång Berbera viken efter hamnstaden Berbera som ligger i vikens södra del. Med tiden så kom dock staden Aden att få mer betydelse och då bytte man namn på viken. Varje år så passerar cirka 20 000 skepp för att ta olika slags laster mellan Indiska oceanen, Arabiska havet och Medelhavet.

Handel via viken

Tankfartyg i Adenviken

Tankfartyg i Adenviken

Viken används som handelsväg för olja som kommer från Persiska viken och därmed kan man se den som livsviktig för världsekonomin. Man räknar med att en tiondel av världens sjö-olja transporteras denna väg. Indien tar emot import i miljardformat via viken och skickar även en hel del export samma väg.

Djurliv och ekologi

Sköldpadda

Sköldpadda

Adenviken har ett rikt djurliv och intressant ekologi där många olika arter lever i symbios med varandra. Här finns det fisk, koraller och unika fågelarter. Tidigare så har djurlivet frodats då människor inte har påverkat deras miljö nämnvärt men detta har förändrats i och med alla transporter som tar sig genom sträckan. Idag så är man rädd för att alla handelstransporter och den mänskliga aktiviteten i området kan komma att rubba ekologin med följd att arter inte längre kan leva i och omkring vattnet.

Varning för att färdas i viken

Piratflagga, pirater i Adenviken

Pirater härjar i Adenviken

Sedan början av 2000-talet så har Adenviken fått ett dåligt rykte på grund av de somaliska piraterna. Det har till och med utfärdats varningar om att alls inte färdas på dessa vatten i mindre båtar som segelbåtar och yachter. Även större fartyg har bordats och hållits gisslan så det här är ett problem. Man har försökt att motverka pirataktiviteterna genom att skicka ut patruller för bevakning och det här har gett resultat. Förutom sjörövare så är området också utsatt för terrorism med bombattacker som den som drabbade det amerikanska skeppet USS Cole år 2000 i hamnen Aden.