Kokosöarna

Kokoöarnas

Djungel på Kokosöarna

Fem timmars flygresa från Perth i Australien, väster om Julön och sydväst om Indonesien ligger Kokosöarna. Den här ögruppen kallas även för Keeling öarna. Här bor det omkring 600 invånare och även om de räknas som australiensare så skiljer de sig en hel del från de som bor på fastlandet. En stor del av Kokosöarnas invånare är muslimer och firar inte australiensiska högtider som Drottningens födelsedag. Det är bara två av öarna som är bebodda, den ena, Home Island huserar öarnas största stad Bantam Village och huvudstaden West Island. Australien har investerat en hel del i öarna, och idag så står turistnäringen i centrum samtidigt som man odlar kokos och fiskar.

Geografi och klimat

Karta över West Island och Home Island

Karta över Kokosöarna

Det är inte konstigt att Kokosöarna anses vara ett semesterparadis för klimatet är varmt och behagligt under den större delen av året. Öarna ligger som högst 5 meter över havet och ingår i två korallatoller som har en storlek på omkring 14 km².

Utbildning och jobb

Även om man har utvecklat turistnäringen omkring de vackra stränderna och havet så räcker inte detta för att sysselsätta alla som bor på öarna och det är ett välkänt fenomen att många bra jobb upptas av australier som kommer hit från fastlandet. Det här beror på att man lokalt inte har den utbildning som krävs för bättre jobb. Då inhemska tar sig till fastlandet för att studera relevanta utbildningar så slutar detta oftast med att de blir kvar där. Det finns hopp om att detta kommer att förändras men det kan komma att ta tid.

Lite historia

Natur på Kokosöarna

Lagun på Kokosöarna

Anledningen till att öarna ofta kallas för Keeling öarna är att William Keeling år 1609 var den första européen att se platsen. Han kom hit för Ostindiska kompaniets räkning. Under denna tid så var öarna obebodda. Under 1800-talet så tog sig engelsmannen Alexander Hare hit med ett harem för att leva ostört på öarna. Han kom före skotten John Clunies Ross som hade planerat att bosätta sig på ön med sin familj. När Ross kom med sin familj så ledde detta till en konflikt och till slut så började delar av Hares harem att överge honom för att istället sälla sig till Ross soldater. Hare lämnade ön och dog i Bencoolen år 1834.

Under slutet av 1800-talet så tog Storbritannien över öarna och man etablerade en telegrafstation som kom att få betydelse under båda världskrigen. 1955 så fick Australien ansvaret över ögruppen. Clunies-Ross blev hela tiden kvar på ön och fungerade som en slags regent. Han lämnade senare ön efter påtryckningar från Australien som inte tyckte om hans ledarfasoner men det finns fortfarande familjemedlemmar från Clunies-Ross familjen som bor kvar på Kokosöarna.

Julön

Några hundra kilometer från Indonesien och 2 600 km från Perth, Australien, ligger Julön, Christmas Island på engelska. Sedan 1957 så tillhör Julön Australien som då tog över den från Storbritannien. Singapores regering fick kompensation på nära 3 miljoner pund för att de i och med detta förlorade intäkter från det fosfat som finns naturligt på plats. Befolkningen består av omkring 1 500 personer som lever sina liv i frihet och en ständigt växande skara asylsökande flyktingar från Afghanistan och Sri Lanka som huseras i baracker i väntan på besked om de kommer att få stanna i Australien eller inte. På grund av denna politiska fråga så har Julön under senare år figurerat en hel del i internationella nyheter men den här ön handlar om så mycket mer än flyktingströmmar och hur Australien hanterar dessa.

Krabbor

Krabbor

Namnet har ön fått på grund av att kapten William Mynors upptäckte den på juldagen år 1643. Han var i området för Ostindiska kompaniets räkning och gav ön namnet Christmas Island då kan seglade förbi den ombord på skeppet Royal Mary.

Ett fantastiskt djurliv

Fiske på Julön

Fisk från Julön

Vattnen omkring Julön bjuder på ett fantastiskt djurliv. Här finns ett naturreservat för att skydda arterna men även utanför reservatet så kan man finna mer än 600 olika fiskarter. På torra land så är det här ett paradis för fågelskådare och det är just för att se de unika fågelarterna som många turister kommer hit. På ön så finns det stationer från vilka man får en fantastisk utsikt över ön. Eftersom ön inte har så många invånare så trivs fåglarna och tack vare att man tar hand om miljön och bevarar den så fortsätter de olika arterna att frodas. Som turist så kan man komma otroligt nära djur som fåglar och krabbor då dessa inte är skygga då de fortsatt kan leva i sina habitat som vanligt. Ön har djungel och vattenfall och detta ett stenkast från fantastiska stränder.

Befolkningen

Omkring 70% av befolkningen på Julön är av kinesiskt ursprung. Detta märks i det kulturella livet som influeras stort av kinesisk kultur och religion. Det finns förstås också folk som kommit från Australien för att bo på ön. För lokalbefolkningen så är de asylcentrum som byggts både positivt och negativt. De leder å ena sidan till fler jobb men det är inte många som tycker om den uppmärksamhet som ön har fått på grund av flyktingarna. När man frågar lokalbor om vad som är bäst med att bo på Julön så är det ofta vädret som nämns som det allra första. Den här ön har ett varmt och behagligt klimat.

Transporter

För att ta sig till Julön så får man antingen flyga från Australien eller via Malaysia som också erbjuder flyglinjer hit. Väl på ön så kan man ta sig runt via vägnätet eller ge sig ut på vandringsleder som går ut i den makalösa naturen.

Heard- och McDonaldöarna

Heard- och McDonaldöarna

Heard- och McDonaldöarna

I södra Indiska oceanen så ligger Heard ön och McDonaldöarna. Det här är vulkanöar som är obebodda och som sedan 1947 tillhör Australien. Ögruppens totala yta ligger på omkring 372 kvadratkilometer. Här finns Australiens enda aktiva vulkaner, närmre bestämt två stycken varav den ena Mawson Peak räknas som Australiens högsta topp. Om man vill ta sig till jordens ände så är Heard- och McDonaldöarna ett bra förslag för de ligger omkring 1 099 km sydväst om Perth i västra Australien, 4 200 km sydöst om Sydafrika och 3 820 km sydöst om Madagaskar.

Lite mer om öarna

Den större ön Heard fick sitt namn av Johan Heard som upptäckte ögruppen år 1853. Vulkanen Mawson Peak ligger just på den större ön Heard. Vulkanerna i området har haft utbrott så sent som 1992 och sedan 2005. Innan dess så har man i mänsklig historia inte registrerat någon aktivitet men vulkanerna räknas som aktiva och observeras för att förutspå framtida utbrott. McDonaldön är mycket mindre till storlek men har också en aktiv vulkan som även den observeras.

Geografi och klimat

Heardön har en yta på 368 kvadratkilometer och är en bergsö. Bergen på ön täcks av glaciärer och domineras av vulkanen Mawson Peak. Man vet att vulkanen är aktiv då man har registrerat aktivitet och sett lava komma ut från vulkanens krater. McDonaldöarna som brukar nämnas tillsammans med Heard ligger 44 km väst om den stora ön. Det här är en mindre ögrupp som mest består av sten och klippor. McDonaldöarna består av:

  • McDonaldön
  • Flatön
  • Meyerklippan

Det är McDonald ön som har den andra aktiva vulkanen i området. Det finns fler klippöar norr om Heard och dessa kallas för Shag ön, Sail Rock, Morgan ön och Black Rock.

De här öarna har inga hamnar så för att komma fram så måste man lägga till en bit ifrån för att sedan ta sig iland med mindre båtar.

Klimat

Heard ön och McDonaldöarna har ett arktiskt klimat som är temperat tack vare havspositionen. Här är det för det mesta molnigt med låga temperaturer och hårda vindbyar. Det kan snöa vid alla tidpunkter på året då temperaturerna ligger mellan 0 till 4.2°C. Vädret och terrängen gör det svårt att bo på öarna liksom möjligheten till nya vulkanutbrott. Man studerar fortfarande väder och klimat på öarna och det verkar som att klimatet håller på att förändras. Mellan 1948-1954 och 1997-2001 så kunde man se att lufttemperaturen gått upp med nära 1 °C. Om detta beror på den så kallade växthuseffekten eller om det är ett naturligt förekommande fenomen går ännu inte att svara på. Man samlar fortfarande data och i framtiden så hoppas man kunna kartlägga och analysera för att komma till slutsatser om detta.

På grund av det hårda klimatet så ser man mest mossa och gräs och det finns inte många andra plantor och blommor att tala om. I vattnet omkring öarna så finns det gott om alger och undervattensskogar som är viktiga för många olika slags livsformer.

Franska sydterritorierna

Franska Sydterritorierna

Franska Sydterritorierna sett från jordens undersida

Franska syd- och Antarktisterritorierna kallas för det mesta kort och gott för Franska sydterritorierna. Det här är ett territorium som innefattar Antarktis landmassa samt flera ögrupper som ligger i södra Indiska oceanen. Det är just nu bara Frankrike som gör anspråk på Antarktis landmassa och man styr området via Réunion och Kerguelenöarna då man inte kan tala om en fast befolkning i de Franska sydterritorierna. Allt som allt så rör det sig om ett område med hav, öar och landmassa på 1 250 146 km² som förvaltas från Frankrike.

De flesta öar i detta territorium är obebodda men det finns ändå några hundra själar på plats. Några av dessa är forskare som bemannar forskningsstationer. I och med att man inte kan tala om en verklig befolkning så kan man heller inte säga att det finns någon särskild kultur eller ett språk. På ön Réunion så har man en politisk ledare som håller kontakten med representanter som finns på öarna där det faktiskt bor folk.

Kerguelen

Frankrike styr alltså i sydterritorierna från Kerguelenöarna som ligger mitt i Indiska oceanen. Här bor det heller inte så mycket folk och det rör sig om en miljö där man är otroligt isolerad från resten av världen. För att ta sig till och från Kerguelen så måste man använda sig av båt. Ön kan inte producera föda så man är beroende av transporter från resten av världen. De som bor på Kerguelenöarna är ofta där för att forska och observera naturen och klimatet. Här finns det ett unikt djurliv med bland annat pingviner. För att inte störa miljön så är det förbjudet för de som bor och jobbar på plats att ta med sig husdjur. Här har man uppenbarligen lärt sig sin läxa från 1600-talet på Mauritius där man på detta vis utrotade en hel fågelart.

Chagosöarna

Chagosöarnas huvudstad Digeo Garcia

Diego Garcia från luften

Chagosöarna är ett brittiskt territorium i Indiska oceanen och dessa öar har minst sagt en spännande historia. Att man i modern tid har flyttat en hel befolkning till Mauritius för att sedan neka dem att återvända till Chagos är i sig anmärkningsvärt och något som borde få mer uppmärksamhet. Chagosöarnas läge cirka 1 600 km sydväst om Indien bjuder på storslagen natur och ett tropiskt klimat. Allt som allt så består ögruppen av nära 1 000 öar i sju atoller men fokus ligger på huvudstaden Diego Garcia där det finns en militärbas som Storbritannien och USA delar på.

Chagosöarnas historia

Chagosöarna ligger inte långt från Maldiverna och ögruppen har länge varit välkänd för ursprungsbefolkningen på Maldiverna som har egna berättelser om handelsfarande och fiskare som räddades till livet tack vare öarna. Det var dock inte tillräckligt nära för att man från Maldivernas sida skulle se någon mening med att överta öarna så det var länge så att Chagos ögrupp helt ignorerades av sina grannar i norr. Under 1700-talet så tog fransmännen som hade koloniserat Mauritius slavar från Afrika till Chagos. Slavarna skulle vara med och dra igång och sköta kokosnötsplantage.

I början av 1800-talet så tog Storbritannien över Mauritius, och Chagosöarna har fortsatt att vara styrda av britterna. Något som kan få en att häpna är det som hände 1966 då britterna köpte privatägda kopraföretag och sedan stängde dessa. Under åren som följde så tvångsflyttade britterna den lokala befolkningen på omkring 2 000 personer från Diego Garcia, Peros Banhos och Salomonöarna till Mauritius. 1971 så kom Storbritannien och USA överens om att USA skulle hyra Diego Garcia för militärt bruk. De ursprungliga invånarna som nu finns på Mauritius och på Seychellerna har vid upprepade tillfällen försökt få rätten att återvända. Deras rättsliga kamp har lett till monetär kompensation men deras begäran om att få återvända har avslagits av Englands högsta domstol.

Miljö och klimat

Chagos Archipelago fåglar

Fåglar på Chagos

Chagosöarna är en skärgård med låg terräng. På de flesta platser så reser sig öarna inte mer än 2 meter över havsytan. Klimatet är tropiskt, varmt och fuktigt. Numera så är ett stort område omkring öarna utsett till naturreservat då man försöker bevara den unika miljön och naturen. De flesta öarna har inga moderna kommunikationer eller ens asfalterade vägar. På Diego Garcia finns det en militär flygplats och även ett vägnät. Transporter sker huvudsakligen med flyg eller med båt via Diego Garcias hamn. Stränderna är vita med blågrönt vatten precis så som det ser ut på många andra håll i den Indiska oceanen. Ögruppen är naturskön och relativt orörd trots den militära aktiviteten på huvudön.

Sokotra

Sokortakarta

Karta över Sokotra och dess öar

Sokotra som också kan stavas Socotra är en mindre skärgård med fyra öar som ligger i Indiska oceanen och som idag tillhör Jemen i Asien. Den här ön har en gång tillhört Somalia och faktum är att den ligger närmre Somalia så man kan förstå att det finns de som upplever att det här fortfarande är en somalisk ö. Ön är 132 km lång och 50 km bred. Den är otroligt isolerad och har flera växtarter som inte finns någon annanstans. De röda stenarna som finns längs vissa stränder och öns mystiska natur har gett den smeknamn som “drakblods-ön” och ”världens mest utomjordiska plats”. De andra öarna som ingår i samma ögrupp är Darsa, Samha och Abd Al Kuri.

Sokotras historia

Det är inte bara Somalia som kan hävda att det här är deras ö. Under forntiden så tror man att ön var en grekisk koloni och under medeltiden så ska den ha bebotts av sjörövare som gjorde livet svårt för den som kom förbi på väg in och ut ur Adenviken. Sokotra har även erövrats av Portugal och till sist av Storbritannien innan den i modern tid överläts till Jemen. De som idag bor på ön är muslimer och man räknar med att huvudstaden Hadibu har omkring 9 000 invånare. Idag anses dessa öar vara ett världsarv på grund av den unika naturen som finns på plats.

Geografi

Socotras klimat

Klimat på Socotra

Förutom de fyra öarna så har denna skärgård flera obebodda klippöar som är av stor vikt för sjöfåglar. Sokotraöarna är inte av vulkansort utan kontinentala vilket är unikt i regionen. Här råder ett tropiskt men torrt klimat och på huvudön så finner man fantastiska tropiska sandstränder, berg och sandslätter som för tankarna till Sahara. Ön har också enorma kalkstensgrottor.

Klimat och kultur

Drakblodsträd

”Drakblodsträd” på Sokotra

I och med att klimatet är torrt tropiskt så får man en årlig medeltemperatur som ligger över 25°C. Öns inland får mer regn än kusterna och under monsunperioden så drabbas den av starka vindar och hård sjö. Många platser på ön bjuder på syner som är som ur en bok om en annan tid och plats. Det finns fortfarande gott om små stenhus och hyddor där folk bor, och även om man har en flygplats och kan erbjuda moderna faciliteter i huvudstaden så är många platser i stort sett orörda och man lever så som man alltid har gjort. Män går klädda i arabiska sjalar om huvudet som skydd mot solen samt med tygstycken om höften och man lever förstås av den rikedom som Indiska oceanen bjuder på i form av fisk.

Seychellerna

Först till Maldiverna och sedan till Seychellerna, under en och samma resa, ja så kan det se ut för svenska resenärer som beger sig till den Indiska oceanen för att fly Sveriges vinterkyla och för att få se en helt fantastisk tropisk värld under och ovan vattenytan. Republiken Seychellerna är ett land som ligger i västra Indiska oceanen och för många så är denna ögrupp helt och hållet förknippad med lyxturism. Allt som allt så består Seychellerna av cirka 100 olika öar och landets språk är seychellisk kreol samtidigt som befolkningen behärskar både franska och engelska. Det här är ett välmående land vilket beror en hel del på turismen som sysselsätter en stor del av befolkningen.

Albert René

Albert René

Seychellerna har varit en brittisk koloni men det skulle krävas en rätt så lång kamp mellan Frankrike och Storbritannien för att så skulle bli fallet. 1977 så bröt man sig loss från Storbritannien då the Seychelles People’s Progressive Front (SPPF) under ledning av Albert René tog över. René förblev en viktig figur inom Seychellisk politik även då man gick över till ett demokratiskt system då hans parti valdes om och han fortsatte att leda landet.

Seychellerna – en annan värld

Strand i Seychellerna

Klimatet i Seychellerna

Det är verkligen inte märkligt att Seychellernas övärld omnämns som en annan värld. Av de cirka 100 öarna så är nära hälften så kallade korallöar. De flesta bor på ön Mahé som också är den största. Stränderna är otroligt vackra och ofta vita till färgen. Det gör att man får en magisk känsla då man bor på en av öarna med utsikt över havet. Klimatet är även detta väldigt fint med temperaturer som för det mesta är riktigt behagliga, och man kan här dra nytta av frånvaron av värre oväder som annars är så vanligt i Indiska oceanens vatten.

Fiske och lyxturism

Tonfisk

Tonfisk från Seychellerna

På Seychellerna så lever man på turismen samt på fiske. Tonfisken har en stor betydelse eftersom man både fiskar den och sedan rensar och förpackar. Det finns fler naturtillgångar än fisk och här kan kanelträd nämnas. I och med att vädret nästan alltid är behagligt så kommer det turister året om. Man försöker dock utveckla andra industrier för att vara mindre beroende av lyxturismen och numera så tillverkas det båtar och skepp som exporteras till världens alla hörn.

Seychellerna får sitt färskvatten via regnfall men det regnar inte så ofta och kraftigt som man skulle behöva för att täcka hela behovet av sötvatten. Det här betyder att färskvatten är ett problem som man måste lösa för att på sikt kunna erbjuda en dräglig livsmiljö för landets alla invånare. Elektriciteten får man via fossila bränslen vilket inte heller är hållbart i längden. Precis som på andra håll i Indiska oceanen så påverkar den mänskliga närvaron naturen på ett sätt som inte alltid är så positivt och detta försöker man motverka genom att skapa reservat och genom att göra folk uppmärksamma om hur viktigt naturarvet är.

Réunion

Réunions symbol

Réunions symbol

En mycket spännande ö 800 km öster om Madagaskar är ön Réunion som har en lång och gedigen historia. Idag är ön ett franskt departement men lokalt så är man intresserade av att frigöra sig från Frankrike. Ön ingår i ögruppen Maskarenerna och huvudorten heter Saint-Denis. Eftersom man fungerar som ett franskt departement så har man euro som valuta och tillsammans med ett kreolspråk så talar invånarna franska. Det rör sig om en rätt liten landmassa som är 60 km lång och 40 km bred.

Namnet Réunion fick ön 1793 då det franska kungahuset hade fallit och revolutionen var ett faktum. Senare kom man att kalla ön för Île Bonaparte till minne av Napoleon. När britterna år 1801 övertog Réunion så bestämde de sig för att ge den ett namn som den haft tidigare nämligen Bourbon. Detta förblev namnet även då Frankrike återigen fick kontrollen över ön tills år 1848 då kungahuset Bourbon återigen föll och ön fick ta tillbaka namnet Réunion. Stor dramatik och många olika namn på en ö som låg så långt från allt det som påverkades dess öde…

Geografi

Piton Fournaise, utbrott april 2007

Piton Fournaise, utbrott april 2007

På denna ö i Indiska oceanen så finns det två vulkaner. Den ena, Piton de la Fournaise, är fortfarande aktiv och då man vet om att den har haft många utbrott under årets lopp så måste man ständigt övervaka den. Den andra vulkanen, Piton des Neiges, har en höjd på 3 070 meter och utgör öns högsta punkt. Vulkanerna ser ut som berg med skog och ger ön en väldigt vacker miljö.

Réunion som en del av Maskarenerna

Réunion ligger alltså öster om Madagaskar och är en del av den afrikanska ögruppen Maskarenerna. De andra öarna är Mauritius och Rodrigues. Liksom så många andra öar i området så har denna ögrupp fått sitt namn från en portugisiskt upptäcktsresande, nämligen Pedro de Mascarenhas som precis som så många av sina landsmän befann sig i området under början av 1500-talet.

Réunions historia

Lichifrukt

Lichifrukt

Portugiserna var inte de första att besöka Réunion och den hade redan ett namn som arabiska sjöfarare gett den, Dina Morgabin som betyder Västön. Det var dock så att ön under 1500-talet var obebodd och under åren som följdes så kom den att besökas av olika nationaliteter som befann sig på vattnen omkring den. Réunion har varit bas för pirater såväl som fängelse för franska fångar. Man började odla kaffe på ön under 1700-talet med hjälp av kaffeträd som man fick från Jemen. För att odla och skörda så tog fransmännen slavar från Afrika till Réunion. Dessa slavar kom senare att göra uppror och skapa egna byar med valda ledare. Andra grödor som man odlat på ön är socker, litchi frukt och vanilj. Efterfrågan på de olika råvarorna har gått upp och ned och kaffeodlingen totalförstördes av cykloner under 1800-talet. Den rika historien med inslag av många olika folkgrupper och kulturer har lett till ön så som vi ser den idag där socker fortfarande är en viktig exportvara. Idag är dock turismen viktigare än sockerodlingarna och ett sätt att motverka den höga arbetslöshet som råder på ön.

Mayotte

Mayotte är den ö av ögruppen Komorerna som ännu inte tillhör Unionen Komorerna vilket beror på att befolkningen på ön röstar för att förbli ett franskt departement utanför Europa. Huvudspråket på ön är franska men de flesta talar shimaore som är en slags komorisk dialekt. De som tycker att den här ön ska förenas med övriga Komorerna kallar den för Mahoré.

I och med att den här ön anses vara ett franskt departement så arbetar man med att integrera den med Frankrike. Det är till exempel så att man använder sig av euro som valuta och det planeras även att göra Mayotte till en del av EU med allt vad det innebär. Det här får intressanta konsekvenser i regionen som annars ligger så långt från Europa både vad gäller kultur och politik.

Mayottes geografi och klimat

Mayottes natur

Mayottes natur

Mayotte består av en större ö samt en mindre ö som kallas för Petite Terre. Dessutom så omges ön av flera skär och kobbar. Ön ligger i norra Moçambiquekanalen i Indiska oceanen. På ena sidan av kanalen så finns Mocambique och på den andra Madagaskar. Idag bor det omkring 160 000 människor på Mayotte och klimatet är tropiskt och mycket behagligt. Förutom några stormiga vårmånader så har man för det mesta milt väder. Ön är 22 km bred och 39 km lång och den högsta punkten ligger på 660 meters höjd över havet. Det här är en vulkanisk ö vilket innebär att man har bra och näringsrik jordmån. Det finns också gott om fisk omkring ön vilket beror på det korallrev som skapar lä och gör det möjligt för olika fiskarter att frodas. Idag så är Mamoudzou huvudstaden på ön.

Vägar och transporter

Man kan flyga till Mayotte för det finns en landningsbana för större flygplan på ön. I övrigt så tar man sig fram med bil, buss eller andra motordrivna fordon på landets asfalterade vägar. I staden Dzaoudzi som var huvudstad fram till 1986 och som ligger på den mindre ön så finns det en hamn såväl som i staden Longoni. Därmed så är kommunikationerna enkla men ändå så pass goda att man kan syssla med export via sjön eller luften.

Mayotte som turistdestination

Mayottes flygplats

Mayotte uppifrån

Mayotte är av intresse för turister som vill uppleva tropisk havsmiljö i en del av Indiska oceanen som erbjuder ett rikt djurliv både i vattnet och på själva ön. Ön har flera hotell och gästrum som ligger med vacker utsikt mot havet och som erbjuder den komfort som dagens resenärer efterfrågar. Det rika kulturlivet är intressant och inspirerande, och till skillnad från andra öar i ögruppen Komorerna så finns det här en viss stabilitet rent ekonomiskt vilket givetvis har med Frankrikes inflytande att göra.

Maldiverna

Maldivernas flagga

Maldivernas flagga

Det är många svenskar som kan en hel del om Maldiverna för även om man ännu inte har tagit sig till denna ö-stat som ligger i norra Indiska oceanen så är det med största sannolikhet något som man drömmer om. Precis som många andra platser i Indiska oceanen så är dessa öar ett slags paradis på jorden och kanske mycket mer så än det man kan finna i Thailand, på Sri Lanka och Seychellerna. Huvudön Malé är huvudstad och det är hit man flyger för att sedan ta sig vidare i klassiska bananbåtar till den ö som man ska bo på. Det har sagts att Maldiverna håller på att ätas upp av havet, och därför så kan det vara så att det här ö-landet kommer att upphöra att existera och det får många att skynda sig på för att se något som är så annorlunda och unikt.

Maldiverna kan tyckas vara en liten plats på jorden men faktum är att det rör sig om hela 26 atoller och 1 192 öar. Nu är bara 200 av dessa öar bebodda och totalt sett så har landet omkring 30 000 invånare. En tredjedel av dessa finns i huvudstaden Malé.

Maldivernas historia

Kaurisnäckor

Kaurisnäckor har använts som valuta

Man tror att de första som kom att bebo denna ögrupp var folk från Indien och man vet att Maldiverna vid något tillfälle togs över av folk som kom från Ceylon. Det var under 1100-talet som Maldivernas befolkning konverterades till Islam och än idag så är detta ett muslimskt land där den sunnitiska inriktningen anses vara statsreligion. Under 1500-talet så tog Portugal över Maldiverna och 1887 så blev ögruppen ett Brittiskt protektorat vilket det förblev tills 1965 då man utropade sin självständighet. Under årets lopp så har öarna styrts av sultaner men den här ordningen avskaffades i slutet av 1960-talet. Intressant kuriosa är kaurisnäckorna som finns i regionen och som en gång i tiden har använts som valuta längsmed Östafrikas kust. I och med att Maldiverna ligger alldeles vid Sri Lanka och med närhet till Indien så har det skett en hel del utbyte både ekonomiskt och kulturellt mellan dessa tre länder.

Fiske och turism

Huvudinkomsterna för Maldivernas befolkning är fiske och turismen. Många av öarna har utvecklats till resorts som erbjuder en mer eller mindre lyxig tillvaro. För västerlänningar så är det spännande att testa livet på en ö som man kan runda till fots på en halvtimme eller mindre, och där man kan upptäcka unika fiskar, hajar, sjögurkor och annat genom att helt enkelt ta en simtur med ett cyklop och en snorkel.

Sjunker Maldiverna?

Maldivernas emblem

Maldivernas emblem

Om Maldiverna kommer att försvinna eller inte tvistar de lärda om. Fram till 2000-talet så var man säkra på att så var fallet men sedan så kunde man se att öarna slutade sjunka i den takt som man tidigare uppmätt. En sak är säker, det här är öar som ligger väldigt nära vattennivå och därför krävs det så otroligt lite för att de ska dränkas. Detta gör att livet i ögruppen är mycket sårbart då man i stort sett inte har något att sätta emot naturkatastrofer som tsunamis.