Lakshadweep

Lakshadweep karta

Karta över ögruppen Lakshadweep

Det är fortfarande många som kallar Lakshadweep för Lackadiverna men faktum är att detta territorium inkluderar mer än ögruppen Lackadiverna. Här finns nämligen också Amindiverna och ön Minicoy. Det här är ett indiskt unionsterritorium beläget i Indiska oceanen. De flesta som lever på öarna kommer ursprungligen får Malabarkusten i sydvästra Indien och man har sett en länk etniskt mellan öborna och Malayalifolket som finns i indiska delstaten Kerala. Man beräknar att omkring 93% av befolkningen, som ligger på omkring 60 500 personer, är sunnimuslimer.

Lakshadweep historia

Man tror att Lakshadweep kom att koloniseras under 800-talet då man intog öarna från Malabarkusten i Indien. Då var befolkningen som fanns på plats redan muslimer. De konverterades från lokala religioner under 600-talet. Efter det att Vasco da Gama i slutet av 1400-talet upptäckte öarna så övertogs de av Portugal. Efter detta så kom öarna att styras av rajan i Cannanores innan de till sist togs över av Storbritannien som gav öarna rätten att själva ta hand om sitt styre.

Sedan 1947 så har Lakshadweep räknas till delstaten Madras men sedan 1956 så är dessa öar ett så kallat unionsterritorium.

Lakshadweeps geografi

Paradisö

Ö i Lakshadweep

Man kan gott säga att Lackadiverna är en skärgård som består av tolv atoller, tre korallrev och totalt sett 39 olika öar. Reven är i sig atoller men det mesta ligger under vattenytan med mycket små sandpartier som sticker upp över vattenytan. I atollerna så är det för det mesta så att öarna ligger österut med ett korallrev som ligger under vattenytan på den västra sidan av atollen. Det här ger en lagun med flera bebodda öar och ett antal obebodda.

De viktigaste öarna i Lakshadweep är Kavaratti, Minicoy, Amini och Agatti. Det är på sistnämnda ön Agatti som det finns en flygplats med flyg som går till Kochi i Indien.

Ett rikt djurliv

Tonfisk

Tonfisk

Lakshadweep är en av fyra korallrevsregioner i Indien. Området bjuder på en stor variation av arter. Här finns mer än 600 olika slags fiskar, mer än 100 fågelarter och många variationer av växter och plantor. Ön Pitti har utsetts som ett reservat för fåglar och här trivs även havssköldpaddor. Vad gäller plantlivet ovan land så finns det inte så mycket att tala om på dessa öar. Här finns ingen skog men däremot så finns flera hundra blomsterarter dokumenterade. Öarna bjuder förstås på kokospalmer och det finns flera olika typer av sjögräs samt alger i de grunda vattnen.

Fiske och turism

I vattnen omkring Lakshadweep så fiskar man främst tonfisk och haj. Fisket är öbornas främsta livnäring men turismen är också otroligt viktig. Indier har njutit av området som turistmål sedan 1970-talet och resten av världen har också upptäckt dessa sagolikt vackra öar. Man har jobbat med att skapa attraktiva turistmål genom att erbjuda sporter som dykning, snorkling, paddling, vattenskidor och fiske för turister. Turister från hela världen kommer året om utom under monsunmånaderna då vädret är alldeles för hårt för att man ska kunna njuta av den storslagna naturen.

Komorerna

Komorerna

Karta över Komorerna

Det har satsats en hel del på att framställa Komorerna som ett pittoreskt paradis som turister ännu inte upptäckt. Det stämmer att denna ögrupp i Indiska oceanen belägen mellan Madagaskar och Afrika har en mycket vacker natur, men det är också viktigt att inse att detta är ett av världens fattigaste länder med hög korruption och annat som bidrar till att man knappast kan tala om ett givet turistparadis. Komorernas historia är intressant och på grund av inflytandet av olika kulturer och civilisationer så är denna ögrupp än idag en plats med spår av många kulturer och traditioner.

Komorernas position utanför Madagaskars nordvästra kust och med närhet till Mocambique och Seychellerna är onekligen en viktig plats vad gäller sjöfart i området. Huvudstaden för öarna heter Moroni och den ligger på ön Grande Comore. På de fyra öarna som utgör denna ögrupp så talar man komoriska, arabiska och franska. Det är bara en ö som inte har velat bryta sig loss från Frankrike och det är ön Mayotte där man själva valt att förbli ett franskt departement utanför Europa. De andra tre öarna, Grande Comore, Mohéli och Anjouan utgör ett självständigt afrikanskt land.

Komorernas historia

Båtar i Mayotte

Bild från Franskstyrda Mayotte

Komorerna har bebotts av många olika folk och då främst folkgrupper som tagit sig över till öarna från Afrikas östkust, från Madagaskar, via den Persiska viken och så från Indonesien. Från Europa så kom portugiserna till området under 1500-talet. Det skulle dröja till mitten på 1800-talet tills fransmännen koloniserade öarna och lät Madagaskars generalguvernör ta hand om deras administration. Vid den här tiden så flyttade folk från Frankrike hit och det dök upp arabiska handelsmän som var intresserade av exportera från öns stora odlingar.

Ahmed Abdullah

Ahmed Abdullah

1975 så blev det officiellt så att Komorerna lämnade Frankrike och man valde Ahmed Abdallah som Komorernas första president. Detta har följts av många kupper där öar i gruppen har utropat egen självständighet och där utomstående har gått in för att försöka styra upp öarna och skapa någon form av enhetlighet. Oroligheterna fortsätter i regionen och om man fortsatt kommer att ha en president för varje ö som ingår i unionen Komorerna eller om man kommer att fungera som ett enhetligt land kan bara framtiden förtälja. Det finns ju ett aktivt intresse från de närliggande länderna för ögruppen och det påverkar läget. På ön Anjouan så tog man så sent som 2008 kontrollen över ön med hjälp av den Afrikanska unionen och därefter så avsattes president Mohamed Bacar och ersattes med Mohamed Djaanfari. Komorerna vill ta över Mayotte från Frankrike och det här är anledning till oro i regionen då befolkningen på Mayotte inte är intresserade av att vara en del av resten av Komorerna.

Klimat och väder

Komorerna har ett tropiskt havsklimat. Det regnar som mest mellan november och maj och det är också då som vädret kan bli tufft med stormar och cykloner. I och med att det är väldigt behagligt under våra vintermånader så försöker man locka till sig turister men det här är inte helt enkelt då öarna ligger så pass avsides och folk drar sig för att åka till ett så pass fattigt land.

Ett mycket fattigt land

Idag så måste man importera den större delen av maten till Komorerna och detta trots att man faktiskt har jordbruk på plats. Man har stora problem med fattigdom och en låg utbildningsnivå. Samtidigt så växer befolkningen snabbt. Komorerna har en rik natur men den hanteras inte på rätt sätt och jordbruket har motsatt effekt då man utarmar jorden istället för att få långsiktig nytta av den. För att Komorernas ekonomi ska förbättras så kommer det att krävas hjälp utifrån med utbildning och bättre förståelse om hur naturliga resurser ska hanteras och utvecklas.

Juan de Nova

Juan de Nova i sin helhet

Juan de Nova

Den som har haft turen att få åka med ett privatflyg till Juan de Nova har upplevt en av världens vackraste platser. Det här är en ö som kontrolleras av Frankrike och som ligger mellan Madagaskar och Afrika i Moçambiquekanalen. Det finns faktiskt ett litet flygfält på ön så man kan flyga hit med mindre plan, men annars så är detta en obebodd ö där naturen har fått vara precis som den är. Detta betyder tät vegetation och sandstränder som är kritvita och där djurlivet är helt ostört av människor. Ön är rätt liten så man kan i stort sett se från den ena sidan till den andra. Kommer man hit med båt så måste man lägga ankare vid dess kust, för att sedan ro in då det inte finns någon hamnplats.

Juan de Novas historia

João da Nova namngav Juan de Nova

João da Nova

Juan de Novas moderna historia börjar år 1501 då ön upptäcks av João da Nova som ledde en portugisisk expedition i området. Det var från denne João som ön fick sitt namn men den kom att bli en del av Frankrikes koloni på Madagaskar. Ingen bodde på ön så administrationen fick skötas från ön Réunion (800 km öster om ön Madagaskar) fram till 2005 då de södra franska territorierna tog över driften. Madagaskar har uppvisat intresse för att ta över denna ö.

Naturresurser

Anledningen till att ön fortfarande är av så stort intresse är inte för att den är så underskön och full av orört naturliv. Det finns nämligen guano och fosfor på ön och detta vill man gärna utvinna. Ön omges av ett korallrev vilket ger ett rikt fisk- och undervattensliv. Öns terräng är låg och består av skog och buskar.

Vem får komma hit?

Juan de Nova flygfoto

Juan de Nova från luften

Man kan ju minst sagt bli sugen på att få besöka den här ön då man ser bilder och film från den. Här kan man ju få uppleva hur det känns att befinna sig i den Indiska oceanen helt utan mänsklig påverkan på djur och natur. De sköldpaddor och andra vattendjur som simmar längs stranden är inte rädda för människor då de inte har erfarenhet av turism och jakt. Nu kan man inte räkna med att få komma till denna ö som turist. Här finns en mindre fransk militärbas samt en väderstation som då och då besöks av forskare. Så om man inte har ett ärende till militärbasen eller väderstationen så får man nöja sig med att se bilder och film från vackra Juan de Nova.

Glorieusesöarna

Gloriesusöarna

Gloriesusöarna

Alldeles norr om Madagaskar ligger Glorieusesöarna som idag är en obebodd ögrupp som tillhör och förvaltas av Frankrike. Här i den västra indiska oceanen så finns det en ögrupp som består av två huvudöar, Grande Glorieuse (Stora Glorieuse) och Île du Lys samt av åtta sten-öar. Öarna är delar av ett korallrev och en lagun. Den största ön har en cirkulär form och är cirka 3 km bred. Här är det svårt att ta sig fram då ingen bor på ön och vegetationen är tät. Faktum är att det som växer på ön till stor del kommer sig av den mänskliga aktivitet som en gång var ett faktum här då Seychellerna fick anlägga kokosnötsplantering.

Mer om Île du Lys

En Sottärna på Gloriesusöarna

Sottärna

Den näst största ön i ögruppen Glorieusesöarna kallas för Île du Lys eller Le Lys. Här finns det en sandkulle samt en saltvattenslagun. Träden som växer på ön kan vara upp till 10 meter höga och är en imponerande syn. Île du Lys är en viktig fågelstation och här finns det hundratusentals par av arten sottärna såväl som hundratals par av arten brun noddy.

Glorieusesöarnas historia

Det kan mycket väl vara så att man har känt till de här öarna långt innan de koloniserades av Frankrike. Arabiska sjöfarare som rört sig genom Moçambiquekanalen bör ha varit medvetna om Glorieusesöarna. Det var dock först 1880 som öarna fick sitt nuvarande namn då franske Hippolyte Caltaux anlade en kokosnötplantage på den största ön. Frankrike lade beslag på omgivande skärgård då kapten Richard 1892 kom förbi på skeppet Primauget och formellt lade anspråk på ögruppen.

Under tidigt 1900-tal så gav man rätten till företag från Seychellerna att använda sig av resurserna på öarna. Idag så pågår det ingen mänsklig aktivitet eller produktion på Glorieusesöarna mer än att man har en väderstation på plats som drivs av Franska främlingslegionen.

I nuläget så anser sig Madagaskar, Seychellerna och Komorerna ha rätt till den obebodda ögruppen, och kanske kan det i framtiden bli så att Frankrike släpper taget och låter något av de länder som faktiskt finns i närheten ta över driften av väderstation och hanteringen av den unika naturen som finns på plats.