Persiska viken

Supertanker

Oljetanker

Iran kallades en gång i tiden för Persien och det är därför som vattenmassan som omges av Saudiarabien, Qatar, Kuwait, Bahrain, Irak och Iran kallas för just Persiska viken eller Gulf of Persia på engelska. Det finns dock en tvist omkring detta namn och en del menar att viken borde heta den Arabiska viken. För att förstå detta så måste man veta lite mer om områdets historia. Persiska viken är ett hav som är sammanbundet med den Indiska oceanen via Hormuzsundet och Omanbukten. Trafiken med oljefartyg når Persiska viken via Musandamhalvön som är en förlängning av den Arabiska halvön.

Persiska viken är inte djup och har 110 meter som djupaste punkt men mäter på de flesta ställen omkring 40 meter mellan yta och botten. Trots detta så räknas viken som ett hav och dessutom som jordens varmaste hav. Faktum är att vattnet håller badkarsvärme med omkring 35 grader Celsius mot slutet av sommaren. Havet är cirka 350 km brett där det är som bredast. Klimatet är sådant att det är vanligt med rejäla stormar längsmed kusterna.

Persiska vikens historia

Låt oss då se lite på det där med Persiska vikens historia för att förstå varför namnet är en så laddad fråga. Det var ursprungligen de gamla Grekerna som gav vattnet namn efter Persien vars kultur de beundrade. Det här namnet använde man fortsatt trots att Persien invaderades av araber. Under historiens gång så respekterade de araber som tog kontroll över området namnet och de ändrade det inte. Tanken om att ändra namnet på viken till den Arabiska viken har kommit i modern tid och har både arabiska och brittiska förespråkare. Vid senare maktkamp om den olja som Iran har och dess transport på havet så har frågan kommit upp och diskuterats av olika intressegrupper och det är just här som nyckeln till frågan om namnet på havet ligger.

Försök har gjorts för att mynta uttrycket Arabian Gulf, och Egypten, under ledning av Nassar, har varit en stark kraft bakom detta. Stora summor pengar har lagts på att försöka ändra den allmänna opinionen men hittills så har man inte lyckats ändra namnet på vattenmassan som förblir den Persiska viken till många arabiska nationalisters stora sorg. I Förenade Arabemiraten så är det inte lagligt att referera till viken annat än som den Arabiska viken vilket kan vara bra att veta för den som ska resa dit och vill tala om det viktiga havet.

Natur och djur

Sköldpadda

Sköldpadda i Persiska Viken

Några som alls inte bryr sig om namnet på havet men som är beroende av dess unika ekosystem är de djur och plantor som finns på plats. Att det finns så många olika arter beror på att viken har gott om korallrev och träsk som ger ett perfekt habitat för många olika livsformer. Precis som på andra platser i Indiska oceanen så har man dock problem med miljöförstöring som skett till följd av oljetransporter och mänsklig aktivitet. Det här har lett till att en del arter numera är utrotningshotade och att viktiga ekosystem inte längre fungerar så som de en gång gjorde.

Omanbukten

Omanbukten

Omanbuktens utbredning

Omanbukten kopplar samman Arabiska havet med Persiska viken via Hormuzsundet. Bukten som även kallas för Omanviken har fått sitt namn av landet Oman som ligger längsmed vikens södra sida. Norr om viken så finner vi Iran. Det är dock i Oman som vi finner vikens viktigaste hamnstad nämligen Muscat. Det är viktigt att ta reda på lite mer om landet Oman och dess geografiska utmaning för att förstå hur regionen fungerar rent politiskt som handelsväg. Det här får betydelse för resten av världen då en stor del av oljan som vi alla är så beroende av kommer just härifrån.

Mer om Omanbukten

Placerad mellan Oman och Iran så är Omanbukten, eller Omanviken, en förlängning av Arabiska havet som kopplas samman med Persiska viken via Hormuzsundet. Andra viktiga länder i området är Förenade Arabemiraten och även Saudiarabien och Jemen. Det är via sträckan mellan Omanviken och Persiska viken som man kan skeppa olja från Indiska oceanen. Det här gör att bukten är otroligt viktig för länderna som finns i regionen. Rent fysiskt så är viken cirka 370 km vid och omkring 545 km lång.

Omans geografiska utmaning

Oman är inte ett homogent land på så vis att det är uppdelat i tre olika regioner med olika karaktär. Det är landets olika bergskedjor som på ett naturligt sätt sätter gränser mellan regionerna. Alldeles invid Omanbukten så finner vi den viktiga hamnstaden Muscat som är en modern stad och handelscentrum. Det som utgör ett dilemma i landets interna politik och som påverkar handel med olja är att den region som oljan finns i ligger närmre landets mitt och kontrolleras av en faktion som är en annan än den som regerar i Muscat. Det är i den religiösa Nizwa regionen som oljan finns men oljan måste förstås ta sig vidare i världen via sjöfarten som kontrolleras av Muscat regionen. I söder finns området Salalah som traditionellt sett lockar till sig turism. För Oman så är det av stor vikt att skapa sammanhållning mellan landets olika fraktioner.

Det är dock viktigt att komma ihåg att även om Omanviken ligger inom landet Omans territorium så är det halvön Musandam som kontrollerar sjöfarten via Hormuzsundet.

En farlig sjöväg

Det är inte sällan som man kan läsa internationella nyheter om Omanbukten som på engelska kallas för Gulf of Oman då det då och då händer att skeppen här bli attackerade av sjörövare. Det är pirater som ger sig på de stora oljetankarna och beskjuter dem. Detta sker ibland då fartygen tar sig genom Hormuzsundet och utgör ett problem eftersom man måste använda denna route för att ta sig fram med så stora laster. Det krävs alltså en hel del övervakning och mod för att jobba med transporterna genom vatten som hemsöks av grupper med mindre ädla motiv som inte drar sig för att beskjuta och försöka borda även riktigt stora oljeskepp.

Lackadivsjön

Pärlmussla i Lackadivsjön

Mussla i vilken pärlor kan hittas

Den som har smycken med äkta pärlor kanske har pärlor som fiskats från Lackadivsjön som är en del av Indiska oceanen. Det här mindre havet ligger väst om Kerala i södra Indien och omger ögrupperna Lackadiverna såväl som Maldiverna och Sri Lanka. Det här är vatten som har ett otroligt djurliv och som håller en mycket behaglig temperatur året om. Det gör att många från Norden väljer att resa hit på semester under vintermånaderna. Bara i Mannarviken som är en del av detta hav så finns det mer än 3 500 olika arter. Här finns det gott om atoller och korallrev som är spännande att se närmre på genom att snorkla eller dyka.

Var ligger egentligen Lackadivsjön?

Man kan undra var Lackadivasjön egentligen finns för det är inte alltid så tydligt då man ser på en vanlig karta där området helt enkelt kallas för Indiska oceanen. För att förenkla det hela så kan man säga att det här havet, eller sjön som det också kallas, inkluderar delar av Indiens västkust, västra sidan av Lackadiverna och så Maldivernas skärgård. Dessutom så ingår Sri Lanka samt Ceylons västkust och Adamsbron som ligger mellan Indien och Ceylon. Många svenskar som åker på semester till Maldiverna, Lackadiverna, Kerala eller Sri Lanka kommer alltså att bada i Lackadivsjön.

Ett badparadis

Bada måste man nästan tala om då det handlar om detta vatten för det är behagligt varmt året om. Lackadivsjön håller en konstant temperatur på 26 till 28 grader Celsius. Kusterna är fulla av sand och har därmed många fantastiska stränder omkring vilka turistnäring har vuxit upp. Maldiverna är ett gott exempel på öar som ligger omgivna av vackra korallrev som ger ett skydd mot havets starka strömmar och skapar badparadis för turister från världens alla hörn.

Näring och ekonomi

Mannarviken

Del i Mannarviken

Förutom turistnäring så är Lackadivsjön känd för pärlfiske och vanligt fiske. Det är i Mannarviken som man under flera tusen år har fiskat efter pärlor. Det här är något som man fortfarande sysslar med. När det gäller fiske så är det framförallt tonfisk som man fiskar och dessutom hajar. Här finns det nämligen väldigt gott om flera olika haj-arter. För att skydda det unika och varierade djurlivet så har man skapat nationalparker där man aktivt jobbar med att bevara den ursprungliga miljön. Hit är det inte lätt att ta sig då man begränsar det antal båtar som får röra sig i parkerna. Sedan man införde naturreservat så har man sett effekter som är positiva men som kanske inte alltid välkomnas av de som bor i området då de är så pass beroende av att kunna utnyttja havets resurser för att överleva.

Andamansjön

Sydost om den Bengaliska viken i Indiska oceanen så finner vi Andamansjön till vilken en stor del av Thailand har kustlinje. Det här är ett så kallat bi-hav till den Indiska oceanen och det har fått sitt namn från ögruppen Andamanerna. Det här är ett område som används för transporter mellan länderna som angränsar till havet och vars största näring är fiske och turism. Andamansjön drabbades hårt av tsunamin 2004 och även om man återhämtar sig från skadorna som naturkatastrofen åsamkade fiske och turism så är man ständigt medvetna om att områdets natur kan leda till nya vulkanutbrott med förödande konsekvenser.

Andamansjön har ett medeldjup på omkring tusen meter men de norra och de östra delarna håller ett lägre djup på omkring 200 meter. Det finns dock en del riktigt djupa punkter vilket beror på undervattenslandskapet som har djupa dalar på ner till 4 000 meter djup. Botten i detta del-hav täcks av sand, grus och sten.

Definition av Andamansjön

När man ser på kartan så märks Andamansjön ut som området som ligger mellan Thailand och den Bengaliska viken. Det är dock viktigt att tänka på att även Burma har tillgång till detta vatten för det här har fått konsekvenser rent politiskt vad gäller rätten att fiska på det.

Andamansjöns viktiga mangroveträsk

Mangroveträsk

Mangroveskog

Det finns gott om mangroveträsk och områden fulla av sjögräs i Andamansjön. Längsmed den Thailändska kusten så är mer än 600 kvadratkilometer mangroveträsk. Träsken är otroligt viktiga för de ger både djur och människor skydd från havets tuffa verklighet. Fiskar finner skydd i träsken och samma träsk minskar de vindar och vågor som kommer in mot stränderna från öppet hav. En stor del av dessa träsk skadades under tsunamin 2004 och det har ändrat områdets karaktär och ekosystem. För att råda bot på detta så har man återplanterat träsk men på grund av mänsklig aktivitet i området så fortsätter mangroveträskens yta att minska med följden att djurlivet i och ovanför ytan påverkas av detta.

Kampen om fisket

Fiske i Thailand

Thailändsk fiskebåt

Fisket är så pass viktigt i denna region att det har lett till en hel del spänning mellan länderna Thailand och Burma. På grund av konkurrensen om fiskevattnet så har det uppstått flera konflikter mellan Thailand och Burma, även beväpnade sådana. I Thailand så får man även jobba med att utbilda sina fiskare för att de inte ska ge sig ut på internationellt vatten och fiska utan tillstånd. Det händer nämligen rätt ofta att thailändska fiskebåtar upptäcks på Malaysias vatten där de blir konfronterade av den malaysiska militären. Samtidigt som det tycks finnas ett oändligt flöde av fisk så är det förstås så att det intensiva fisket leder till viss utarmning och därför så krävs det ett samarbete mellan länderna och ett samförstånd om hur pass mycket man kan ta av denna naturliga resurs och rikedom.

Bengaliska viken

Bengaliska viken heter Bay of Bengal på engelska och den ligger i Indiska oceanen omgiven av Indien, Bangladesh, Myanmar och Thailand. Även om namnet låter som en mindre vattenmassa så handlar det här inte om en liten vik, Bengaliska viken är nämligen ett hav, om än ett litet hav, som är en del av världens tredje största hav, nämligen den Indiska oceanen. Faktum är att denna vik räknas som världens största vik och på kartan så ser den ut som en triangel och flera stora floder mynnar ut i den. Det finns också många viktiga indiska hamnstäder längsmed vikens stränder och här har Balasore historiskt sett varit mycket viktig. Det var nämligen via denna hamnstad som européerna började sin kolonisering av Indien.

Floder och det Bengaliska deltat

Ganges rinner ut i Bengaliska viken

Ganges på väg ut i Bengaliska viken

Flera av Indiens största floder mynnar ut i Bengaliska viken. Här kan floden Ganges nämnas. Ganges flyter genom Bangladesh där man kallar floden för Padmafloden. Padma går sedan samman med Meghnafloden som rinner ut i viken. Tillsammans med floden Brahmaputra så tillför Ganges den Bengaliska viken tusen miljoner ton sediment per år. Det är detta slam som ger upphov till det Bengaliska deltat som sträcker sig från Bangladesh till strax söder om Ekvatorn. Man tror att det är denna ständiga tillförsel av sediment som under årens lopp har lett till att sjöbotten i området är rik på naturliga tillgångar som olja och gas.

Öar

Andaman i Bengaliska viken

Paradisön Andaman

Det finns gott om öar i den Bengaliska viken. En del av dessa är bebodda och inkluderar Andamanöarna, Mergui och Nicobar. Längsmed Burmas kust så finns de berömda Cheduba öarna med vulkaner som fortfarande är aktiva. Av över 500 öar så är det bara 37 som är bebodda så Bengaliska viken bjuder på många ställen med natur som är fullkomligt orörd av människan.

Djurliv

Bengaliska viken räknas som världens 64:e största marina ekosystem. Här finns det ett mycket rikt djurliv och fantastiska korallrev. Längsmed stränderna som man finner i Indien och i Bangladesh och på Sri Lanka så kan man finna vackra snäckor som spolar iland. Här finns ormar, fiskar, delfiner och sköldpaddor. Man har skapat naturreservat för att skydda de unika arterna men vissa är redan utrotningshotade. Bland dessa så finner vi den Bengaliska tigern samt den unika saltvattenskrokodilen (Crocodylus Pororsus).

Ekonomi

Ostindiefarare i Bengaliska Viken

Ostindiefarare

Idag är fisket en viktig del av livet omkring den Bengaliska viken. Här finns det många fiskarter som till exempel tonfisk som är eftertraktad världen över. Nära 30% av världens kustfiskare finns i denna vik. Historiskt sätt så bör Ostindiska kompaniet nämnas då denna vik var en av deras viktigaste handelscentrum. De var dock inte det enda europeiska kompani som tog sig hit för att handla och ta med sig Asiens unika varor och produkter till Europa.

Arabiska havet

Arabiska havet kallas även för Arabiska sjön och ligger inkilat mellan Arabiska halvön och Indien. Den som har varit på semester i Goa i Indien har badat i detta hav som är otroligt vackert men också ganska tufft med stormar som gör det svårt att ta sig fram under vissa tider på året. Havet täcker en yta på 3 862 000 kvadratkilometer och den bredaste delen av havet spänner över 2 400 km. Havets djupaste punkt ligger på 4 652 meters djup och det har flöden in i Röda havet och är sammankopplat med Persiska viken. Den största floden som mynnar ut i detta hav är Indusfloden.

Länder vid Arabiska havet

Länder som har stränder vid det Arabiska havet är:

Längs med kusterna så finns det många viktiga städer med hamnar som används för handel och transporter av varor till och från regionen.

I havet så finns det även gott om öar som tillhör de närliggande länderna. Här kan Sokotra, Astola och Andrott nämnas.

Viktiga hamnstäder

Karachi är en viktig hamnstad i Arabiska havet

Hamnen i Karachi, Pakistan

En av de viktigaste hamnstäderna vid Arabiska sjöns kust är Karachi i Pakistan. Det här är en mycket aktiv hamn som hanterar hela 60% av landets lasttransporter. Alldeles vid hamnen så finns städerna Saddar och Kiamari och viktiga industriella områden som behövs för arbetet i Karachi.

En annan viktig hamnstad är Salalah i Oman. Den här hamnen är rätt ny och fokuserar på containertransporter. För många som jobbar som sjömän i den här delen av Arabiska havet så är hamnen Salalah en skön syn. Det är inte bara tuff sjö som kan göra det farligt att befinna sig på detta hav, det finns också gott om Somaliska pirater som ibland vågar sig på transportfartyg. Många gånger så får fartyg betala en massa pengar för att slippa undan de somaliska sjörövarna och då kommer de strax därpå till Salalah där de kan vila ut och glädja sig åt att fortfarande ha livet i behåll.

Ekologi och djurliv

Korall

Korall

På grund av de stora temperatursvängningarna i luften och i vattnet så är klimatet i detta hav rätt så extremt. Det här gör att man finner ett spännande djurliv och ett ekosystem som klarar av den här typen av hård natur. I vattnet så finns det korallrev såväl som gräsbäddar och unika undervattenhabitat där mollusker frodas. Här kan man även finna mangroveträsk där det finns träd som är hela 6 meter höga. Längs kusterna kan man finna fiskar som barracuda och frökenfiskar. Djurlivet inkluderar även unika arter av sköldpaddor, valar, delfiner och späckhuggare.

Miljöförstörelse

Det Arabiska havet är ett oljecentrum och det här har fått konsekvenser för miljön. På grund av oljespill och det slitage som hanteringen av olja leder till så finns det arter som har påverkats på ett negativt sätt. Sedan så är det förstås så att Arabiska sjön och dess olika öar och länder är av intresse för turister som inte alltid hanterar korallrev och andra naturliga habitat på rätt sätt. En annan sak som bidrar till miljöförstörelse i området är de krigsaktiviteter som pågår i och mellan de olika länderna.

Adenviken

Adenviken sammanlänkar den Indiska oceanen med Röda havet via Bab el Mandeb sundet. Det här är en vik som på ett naturligt sätt utgör en gräns mellan Somalia och Yemen. Viken ligger alltså mellan Afrika och Asien och den har ett klimat som liknar det som man finner lite längre ut i Arabiska havet. Adenviken heter Gulf of Aden på engelska och här är trafiken tät eftersom viken används som transportsträcka för att skeppa olja från Persiska viken västerut. Med tanke på detta så är det inte så konstigt att detta även är ett centrum för somaliska pirater som sätter skräck i luttrade sjömän med utpressning och sjöröveri.

En havsvik i Indiska oceanen

Oljeraffinaderi i Adenviken

Oljeraffinaderi i Adenviken

Adenviken förbinder alltså Indiska oceanen med Medelhavet via Röda havet och Suezkanalen. Viken har flera viktiga hamnar såsom Berbera i Somalia, Aden i Jemen och Djibouti i Djibouti. Viken hette en gång Berbera viken efter hamnstaden Berbera som ligger i vikens södra del. Med tiden så kom dock staden Aden att få mer betydelse och då bytte man namn på viken. Varje år så passerar cirka 20 000 skepp för att ta olika slags laster mellan Indiska oceanen, Arabiska havet och Medelhavet.

Handel via viken

Tankfartyg i Adenviken

Tankfartyg i Adenviken

Viken används som handelsväg för olja som kommer från Persiska viken och därmed kan man se den som livsviktig för världsekonomin. Man räknar med att en tiondel av världens sjö-olja transporteras denna väg. Indien tar emot import i miljardformat via viken och skickar även en hel del export samma väg.

Djurliv och ekologi

Sköldpadda

Sköldpadda

Adenviken har ett rikt djurliv och intressant ekologi där många olika arter lever i symbios med varandra. Här finns det fisk, koraller och unika fågelarter. Tidigare så har djurlivet frodats då människor inte har påverkat deras miljö nämnvärt men detta har förändrats i och med alla transporter som tar sig genom sträckan. Idag så är man rädd för att alla handelstransporter och den mänskliga aktiviteten i området kan komma att rubba ekologin med följd att arter inte längre kan leva i och omkring vattnet.

Varning för att färdas i viken

Piratflagga, pirater i Adenviken

Pirater härjar i Adenviken

Sedan början av 2000-talet så har Adenviken fått ett dåligt rykte på grund av de somaliska piraterna. Det har till och med utfärdats varningar om att alls inte färdas på dessa vatten i mindre båtar som segelbåtar och yachter. Även större fartyg har bordats och hållits gisslan så det här är ett problem. Man har försökt att motverka pirataktiviteterna genom att skicka ut patruller för bevakning och det här har gett resultat. Förutom sjörövare så är området också utsatt för terrorism med bombattacker som den som drabbade det amerikanska skeppet USS Cole år 2000 i hamnen Aden.